Kiss me

Ibland trycker jag like på lite vad som helst, för att verka normal!

Fan vet

Är på pendeltåget. En  kvinna i femtioårsåldern lyssnar på musik via Spotify. Spellistan heter "BAG IN BOX". Ha ha.

Espressohouse by Wayne's

Jag förstår att den här typen av inlägg igen är så roliga att läsa. Men jag tycker det är kul att skriva dem.

Vad håller Starbucks egentligen på med? Cafékedjan har bland svenskar haft ett nästan mytiskt skimmer kring sig. En internationell aura. Om du instagrammar en bild på dig själv med en Starbuckskopp i handen står det för alla klart: du lever livet utomlands!

Nu börjar kedjan etablera sig i Sverige. Till att börja med dök det upp ett café på Arlanda. Fine. Det funkar. Fortfarande internationellt. Sedan öppnade de på centralstationerna i Sveriges största städer. Ok. Du är "on the go". Kanske utomlands? Du är i en storstad. Lite cool ändå. 

Jag har tidigare tänkt på att Starbucks varumärke skulle bli rätt naggat i kanten om de började slå upp caféer i mindre städer. Tänk tillexempel ett Starbucks i Falun... Till slut förstörs magin, och kedjan får börja konkurrera på samma villkor som slaskkedjorna Coffeehouse by George, Espresso House och Wayne's Coffee - vilka alla är helt omöjliga att skilja från varandra. 

Men cheferna på Starbucks Sverige verkar nu ha kommit på en ännu dummare plan. De etablerar sina caféer i anslutning till ICA-butiker. Alltså är de helt jävla dumma i huvudet? Det kan inte bli mindre glamoröst.

Och förresten, har de gjort någon slags målgruppsanalys? Tror de att stressade veckohandlande föräldrar ska poppa in på en spontan kopp latté för 70 kr? Så. Dumt.

Men såklart, de kommer ju att sälja och tjäna pengar. Trots allt verkar det gå rätt bra för slaskkedjorna, nämnda ovan. Och det är väl ganska troligt att det är en girig grupp människor som har tagit hit Starbucks till att börja med. De lär väl knappast ha intresse av att göra något med stil. Det är bara en sak som räknas: deg!

Hejdå.

Nu ska vi använda ett ord som jag hatar

Imorse. Jag åt en punschrulle till frukost och såg månen gå i moln. Det låter romantiskt, men det är ingen bra start på dagen. 

På bussen till jobbet tänkte jag på kreativitet. Många vill beskriva mig som kreativ, men i själva verket är alla snickare mer kreativa.

"Kände för att vara lite kreativ", skriver nån och postar upp bilder på en nymålad kruka. Ja, vad bra då. Jättekreativt. Grattis! Alla kommenterar: "Du är så kreativ!" Nästa person har renoverat köket. Då är det att vara duktig på ett helt annat sätt. Ingen kommenterar det som kreativt. Men vad är skillnaden? INGEN! Du är alltid kreativ när du skapar något. Varje gång! 

När jag läste innovationsledning på högskolan hade vi en lärobok som gjorde skillnad på kreativitet och innovativitet. Är du kreativ skapar du en kreation. En grej bara. En drejad mugg. Jättebra jobbat, men det finns redan. En innovatör skapar en innovation. Något helt nytt! 

I den kommersiella världen kommer innovatörerna oftast bort längs med vägen. Den som är först med något blir sällan bäst på det. 

Att vara först eller bäst, det ena eller det andra är inte mindre imponerande, men medan alla är kreativa är få innovativa. Fortsätt för all del att ta åt dig när någon kallar dig kreativ. Men även om den personen menar det som en komplimang, är det i själva verket bara som att säga: "du är". 

Jag är.

Cheap Monday Tight strl. 33/32

På tal om "den", så köpte jag nya byxor i går. Cheap Mondays modell "Tight". Svarta. Det är min favoritbyxa all time. Eftersom den är stretch så töjer den sig rätt mycket. Den måste därför köpas väldigt tight, och sedan gås ut till normaltight. Det håller jag på med nu.

Tighta stretchbyxor är väldigt skönt. Utom i skrevet. Där sitter de åt på ett obehagligt sätt.

En gång när jag trodde att jag hade fått testikelcancer berättade min läkare (på Ryds vårdcentral, en föredömlig inrättning) för mig att tighta byxor ibland kan misstas för testikelcancer. Det blir liksom en avdomnad känsla.

Efter det hade jag sidenkalsonger och mjukisbyxor på mig i en vecka. Alltså så frisläppt som det kan bli. Jesper och Mattis hade mycket kul åt det (vi bodde tillsammans på den tiden).

Ytterligare matnyttig information är: När du får pungvred, då vet du det. Det sa sköterskan i sjukvårdsupplysningen.

It doesn't make me nervous, if anything I'm restless

Jag var på Popaganda i lördags. Den största succén jag kan rapportera om därifrån var att jag lyckades pissa i pissoar. Eller det var mer en bajamaja, fast för piss. Ett plasthus med plasttråg för piss.

Jag hade inget val. Kön till de vanliga bajamajorna var för lång. Typ tvåhundra pers.

Så där var jag. I ett litet bås. Två pissoarer fanns. En till höger, en till vänster. Bägge var tre mansbredder långa. Endast en mittenplats var ledig, och som alla vet är det sämsta möjliga utgångsläge för någon som helst inte pissar i pissoarer. 

Alltså. Det är inte det att jag har några problem med att ta fram "den". Ibland är det bara psykiskt omöjligt att pissa mitt bland folk.

Det hjälper att vara full. Såklart! Tyvärr var jag inte det i lördags. Men jag var jävligt pissnödig. Det blev den förlösande faktorn.

Redan innan First Aid Kits spelning var jag pissnödig. Men då hade vi så bra platser vid scenen. Jag väntade därför till efter konserten. Det gjorde alla andra också. Och därur sprang alltså händelseförloppet ovan.