Nu har återtåget börjat i korpen. Vi skall tillbaka till högsta divisionen, efter att ha fallit två divisioner på två år. I går spelade och vann vi säsongens förata två matcher.
Det var bra go i laget. Vi blev överraskande många och kunde rulla runt på tre forwardspar, två centrar ovh två backpar. Trots mycket fummel, som brukligt när en inte spelat på fyra månader, malde vi ner motståndet. Till och med jag kände mig pigg och fräsch genom bägge matcherna. Detta är nog faktiskt första säsongsupptakten som jag kommit i form till. Allt är självklart relativt, men nog orkar jag maxa på i 2x25 i alla fall.
Det är träning som krävs för mig nu. Allt annat blir sämre för varje dag som går. Blicken. Positionsspelet. Snacket. Det kanske låter som tre, för korpen, onödigt seriösa punkter - men det är såna rutingrejer en kan klara sig på om en är ur form.
Men nu gäller det alltså att ligga i.
Måste nog köpa en ny sticka också. Det är på tok för mycket svikt i den jag har nu. Det går inte att få någon snärt i något. Skott blir halvlama. Passningar blir oprecisa och hoppiga. Missade mål med som mest fem meter igår. Så dåligt sköt inte ens Carl Johan, på den tiden då han fortfarande kunde spela.
Det blev lite tjafs igår också. Det var kul! En ful kille stod och höll i min klubba framför vårt mål. Jag sa åt honom att spela istället. Det ville han inte. När bollen kom tröck jag omkull honom. Han började direkt grina och skrika på domaren. Det blev inte frislag. "Skärp dig", sa jag.
Det mest irriterande som finns är såna grinollar. Som bortskämda skitungar. De tycker att det är helt ok att springa runt och agera spelförstörande, hålla i klubbor och haka upp en utanför spelet, men kan för allt i världen inte tåla att förlora en närkamp.
Och alla förlorar närkamper mot mig. Det är jag fortfarande bra på. Jag ramlar heller aldrig. Nästa gång vi möter fjantlaget från igår ska jag spela extra hårt mot fula killen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar